Att fixa allt i stallet gick mycket snabbare ifdag då vi var 3. En tjej som hade sin häst där innan följde med för att fota när Emma red.Det brukar ungefär ta 2 timmar innan alla hästarna är inne och idag tog det exakt 1 timme och en kvart. 

 

Ridpasset gick helt okej idag. Galopperade inte då det var fler som red i ridhuset och hon är inte van vid det så hon var lite små hysterisk. Men det gick ändå bra. I skritten gick hon faktiskt i form lite! Och det är ju rätt bra! Men tanken på hur hon var innan. Det känns tråkigt och så att hon ska tillbaka men ändå så känner jag att vi har gjort en hel del tillsammans, utvecklas mycket på bara dom 2 månaderna. Först så tog det 20 minuter att kratsa hovarna på henne då hon vägrade att lyfta, innan ridning fick hon longeras i 10 min för att hon inte skulle vara spänd och nu hoppar jag nästan upp helt vanligt, hon hållde på och dra hur mycket som helst med munnan innan men nej, det gör hon inte nu, från att skritta nästan hela ridpasset och trava lite ibland till att jobba henne mycket i traven och börjat galoppera nu. Och DET känns bra! Jag och hon har ändå gjort ett bra jobb tillsammans ( med Emmas hjälp såklart). Jag skrev alldrig något mål som jag hade med Svea för ajg var osäker på om vi skulle inna det när jag fick veta att hon skulle tillbaka men målet var faktiskt att galoppera. Så även om vi skulle kunnat göra mycket me rom vi hade tid så vet jag det men det blev inte så, så jag känner mig ändå färdig med henne. Så det komem rinte vara så att jag känner att det typ fattas något i våra två månader tillsammans. Utan VI ÄR klara. Punkt slut! Nu går vi vidare och lever livet!